- she could not

uh. känns som om jag inte kan skriva något här längre. sårar för många människor. måste smälta detta.

- did it make you love again?

det tog slut mellan mig och amanda i....tisdags måste det ha varit, det händer så mkt just nu att jag har tappat räkningen på dagar det senaste. låter töntigt, men sorgligt nog är det sant. varför vi gjorde slut orkar jag inte förklara, ni får väl koka ihop era egna hypoteser om ni tycker det är så himla intressant. det har tydligen en viss tjej, vid namn A redan gjort, självklart är det inte amanda jag talar om. Fristadskvaller har återuppstått. haha 8D grymt kul. shit, första halvpeppiga inlägget NÅGONSIN. denna bloggen är faktiskt till för att jag ska kunna ventilera mina må-dåligt-känslor. jag är säker på att ni är ledsna på att läsa om mitt dåliga liv, men det är knappt hälften så dåligt som jag beskriver det... ;) ni är ju ändå bäst <'3 jag älskar er.

- binge

hetsäta.

- barely

kände det var tid för en bild, lääängesedan. nu drar jag in till gbg. tschüs.

- it burns in me

tack till kommentarerna. tack tack tack tack.
jag blir så glad.

min mamma vet nog redan att jag har svårt att
äta, hon försökte typ att proppa i mig en macka igår
kväll, jag åt halva och sen började jag gråta. jag är en 
sån pussy.

ÅNGEST.

idag har jennifer typ proppat i mig mat. åt en macka till
frukost och tänkte att jag "det är det enda jag äter idag"
icke sa nicke, jag åt två mackor på lunchen, en fjärdedels
ananas och godis. haha, men det var nog bra tror jag. jag.....jag
har grymt mycket ångest nu. jag kan inte hjälpa det. jag vill typ...
ligga ner på golvet och hyperventilera. förlåt.

jag är grymt glad att jag har en blogg att "prata" av mig i och
gryyyyyyyymt bra vänner! ni är bäst som stödjer mig just nu!
jag älskar alla av er.

dessutom har jag en gryyyyymt bra flickvän. du är bäst amanda
och jag tycker om dig grymt mycket. håll dig ifrån det där, tack<'3

- i dont really know

ibland går bara lusten ut ur mig. min skola, min
lust till att umgås med folk (oroa er inte), min lust
att vara trevlig och snäll, min lust att vara gamla tråkiga
lotta, min lust att äta.

jag antar att allt det här har med att göra med mitt
problem med att äta. idag var det frukost i skolan och jag
åt tre mackor. TRE MACKOR. jag fick meeeeeeeeeega stor
ångest och jag var inte långt ifrån att stoppa fingrarna i halsen.
men som tur var gjorde jag inte det och jag...tror jag räddade mig själv.

jag vill att någon hjälper mig, inte säger att jag ska äta utan tar
mig till någon som faktiskt kan reda ut det här, medans det är
hyfsat lätt att komma ur.

- you wanna know the truth?

you can't handle the truth! HAHAHA förlåt,
jag var tvungen att skriva det, det är en sådan
klassiker så det finns inte.

ni kanske undrar varför jag skriver om mina
problem med mat här? bara spyr mig ur mig mina
ideer och tankar och vad jag tänker på... det är
för att jag är så, jag har alltid haft ett behov av 
att berätta saker. alltid alltid alltid.

idag har jag ätit en halv bulle, en riskaka och en
halv portion spaghetti med köttfärssås. det är inte mkt
för en dag, men jag klarar knappt att äta bara det, jag...
får så extrem ångest av det. det är äckligt hur dåligt jag
mår av det.

den senaste halvtimmen eller ngt har jag suttit och kollat
på videos på yt om flickor med anorexia och det är riktigt
läskigt hur det går för dem...jag vill inte bli som dem,
men.

- this isn't about it.

det tråkiga med det här är att vissa folk verkar
tro att det här om maten handlar om att jag tycker
att jag är tjock! det tycker jag inte! det är inte det
dethär handlar. jag tycker inte att jag är tjock, jag
tycker att inte är smal nog. stor skillnad.

jag blir så irriterad på vissa som jag pratar med,
de säger :"men gumman, jag vet hur det är, blablabla,
när jag hade svårt med maten så var det såhär för mig blablablablba"
JAG BLIR SÅ IRRITERAD. för det första så är det inte samma
sak, för det andra så vill jag inte veta och för det tredje har
du aldrig vart sjukligt smal eller sjunkit i vikt sjukt snabbt.
du kan dö.

jag försöker få ett hälsosammare förhållande till mat, men
det blir bara värre och värre för varje dag. igår åt jag ingenting.
jag har inte ens lust att äta idag,eftersom jag får så jävla mycket
ångest.

men jag försöker. JAG försöker, personen med "ätstörningen" vill
få mig att sluta äta.

- give me some advice

detta inlägget kommer jag inte  ens rekommendera er
att läsa, detta skriver jag för att få ur mina tankar.

ibland skrämmer jag mig själv, ärligt talat. 
sättet jag tänker på, hur jag planerar,sättet jag ser
på mig själv och hur jag talar. det skrämmer skiten ur
mig ärligt talat.(jag repeterar mig, jag är i ett...konstigt...jag vet inte)

den senaste halvtimmen har jag suttit och letat efter hur man
räknar kalorier. hur man räknar kalorier. precis kom jag på mig
själv att jag gör det. att jag sitter och letar sidor som faktiskt hjälper
mig att gå ner i vikt. fyfan. jag är sjuk.

jag kom på mig själv, verkligen. som att jag vaknade upp från
sömn. 

den här upplevelsen är som...om jag har två personligheter.
den ena personligheten - den med "ätstörningen"(vi kanske borde döpa den till ngt?)
den andra personligheten -  det "vanliga" jag. dvs. lotta. (jag har ännu inte bestämt mig om jag alltid varit såhär eller om jag helt plötsligt fått det här på hjärnan?)

jag börjar bli lite rädd nu. för jag kan inte kontrollera detta. snart
kommer jag inte äta något på hela dagen. (jag äter ca 2 mackor om dagen just nu.)
och så långt, att jag inte äter, vill jag inte gå. det vill jag inte,  men om  jag inte stoppar
detta vet jag att det kommer gå så långt. tyvärr.

mitt ena jag, är väldigt rädd för att helgen kommer nu. hur jag ska kunna att
inte äta dessa två dagar.(det har varit hyfsat lätt nu på veckodagarna, att dölja det)
mitt andra jag, är väldigt GLAD över att det kommer en helg, jag ska sova hos rach
och joss ska sova här - vilket gör att jag på ett sätt måste äta. 

det värsta är att jag vet att jag kommer komma på någon sjuk anledning till att inte
äta, för jag mår så grymt dåligt när jag har ätit.

jag vill verkligen inte skriva det här egentligen, Jag 1 ("ätstörningen") hatar att jag
skriver detta och vill fortsätta ha "ätstörningen". Jag 2 vill skriva det här så jag får
hjälp.

- i cant escape this

ibland vet jag inte om det har gått för långt.
jag behöver någon som säger till mig när det
går för långt. jag kan inte se om jag är smal,
tjock eller lagom. jag verkligen inte det.

jag såg nyss en bild på mig själv på bilddagboken
som en person tagit. jag kunde inte bestämma mig
om jag var mullig eller smal.

samtidigt stämmer inte vågens nummer med vad 
jag....tror mig finna. hur kan en människa på 50 kilo
vara tjock? är det logiskt? hjälp.

jag vill inte att min viktbesatthet ska gå över till en
ätstörning. jag vill inte det.

idag har jag ätit 1½ macka+ en pizzaslice. är det för lite?
ser ni? jag har ingen verklighetsuppfattning what so ever.

jag har varit ganska duktig på att dölja detta ett tag, men nu
klarar jag det inte. jag...vill ha någon som säger till när det
blir för mkt, någon som kontrollerar. 

Jag själv tycker att detta kräver otrolig styrka från min sida.
jag blottar något som jag skäms för. jag skäms något så
fruktansvärt över detta.

Jag får tårar i ögonen när jag skriver detta. 

jag vet att jag kan vara en jävla attentionwhore ibland, men detta är  inte
ett utav fallen. verkligen inte. 

jag hatar att jag precis skrivit detta. blottat min hemlighet. låter människor
som jag älskar få veta ngt som de kanske kommer bli ledsna/oroliga/arga/allt möjligt
över. jag vill inte det.

men jag har ingen verklighetsuppfattning. berätta för mig snälla.

- i thought we were friends

ännu ett deppigt blogginlägg, det är typ det enda
jag gör i mina bloggar - deppar loss om mitt jävla
liv. men det är erat val att läsa.

well, once again - i pick the wrong friends.
i always end up, stood up by the people i trusted
most. jag orkar inte med det mer. jag tror jag ska sluta
skaffa mig vänner. seriöst, alla sviker mig alltid.

nu kommer alla ta det helt seriöst "blahblahblah jag har inte svikit dig!!!111!!!"
men sluta bli så himla worked up om det! ni vet inte ens vad det gäller.

jag blir så trött bara. jag pallar inte mer, det blir bara för mkt.
det här händer alltid mig och jag börjar tro att det är mitt fel
nu. det händer ingen annan känns det som. JAG PALLAR FAN INTE MER.

euh. emo texten nummer 1. men ni får fan tåla det, för det är min text. och min blogg.
´jag har ingen lust med någonting längre. jag går och dör,
kanske är det bästa.

RSS 2.0